Usch vilken hemsk huvudvärk jag hade då jag vaknade. Detta fick mig att stanna hemma från första lektionen och försöka vila bort den. Det gick inget vidare så jag drog mig upp ur sängen och gick till skolan trots min huvudvärk. Iprenen jag tog när jag vaknade började inte värka förän efter lunch nångång, och då hade jag bara en lektion kvar. Då jag slutade gick jag hem till Björn och åt middag(kött och potatisgratäng, MUMS), och sedan åkte vi iväg till Kåge med hans mamma och moster. Björn besökte tandis, och sedan hälsade vi på Björns mormor en stund också. Hon är så gullig! På vägen hem igen stannade vi på Solbacken och handlade.

Mamma har blivit sjuk nu. Min lärare berättade att hon var sjuk hela förra veckan, och även ca 6st andra lärare hon visste om. Jag var också sjuk hela förra veckan. Björn har varit sjuk. Lina i min klass var sjuk förrförra veckan, och var tydligen sjuk idag också. Linnea i min klass var nog också sjuk, träffade henne inte något idag iallafall. Alla är sjuka nu. Jag förstår inte vad det är som går. Många har tydligen influensaliknande sjukdomar. Usch, låt mig vara frisk nu när jag äntligen fått friskna till.

Jag börjar känna att det är hemskt tråkigt att skriva om vad jag gör hela tiden. Visst kan det vara kul för min syster som inte bor här att kunna läsa om vad jag gör, och även kul för mig att kunna titta tillbaka och se vad jag gjort sen, men det är trist att skriva om det.

Mina favoriter på skolavslutningen i 2an !

Cecilia, Björn, Jag, Elina, Lina

Vi åt på Monaco. Även Kajsa och Jimmy följde med. Vi fick vänta läänge på maten. Tur att smaken vägde upp det hela sedan. Jag åt en kebabsandwich, björn någon inbakad pizza med fläskfilé, och de övriga åt pasta.

Då vi kom hem såg vi Sofias Änglar, sen nu ikväll har jag, björn och teddy sett Farsan. Den var rätt kul!

Gissa vad jag ska göra nu?

Ledtråd:

Det kallas tvivel, det där som stör.

Ja, det kallas för en klump i magen

och ett konstigt humör.

Och jag ser hur du tänker på nåt,

hur du längtar dig bort.

Som en fågel i bur.

En obehaglig distans,

en konstig känsla nånstans.

Det känns tomt, eller hur?